Till Startsidan

Välbefinnande och växthusgaser

6:e juni 2013 av Fredrik

Jörgen Larsson berättade – i samband med ett seminarium för Ekocentrums nätverk för miljösamordnare – om en undersökning kring det eventuella sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och livskvalitet. Jörgen är en av grundarna till Tidsverkstaden, doktor i sociologi och numera forskare om livskvalitet och miljö på Chalmers Tekniska Högskola.

Undersökningen Jörgen berättade om gjordes i Västra Götaland i from av en enkät, där c:a 1.000 personer svarade.  I korthet kom man i undersökningen fram till att:

– utsläppen av växthusgaser varierade mellan 2 ton för den som hade lägst utsläpp till 20 ton för den som hade högst. Det finns dock möjliga felkällor när det gäller sådana extremvärden. Men genomsnittet för de som ingick i undersökningen var 8,3 ton per person.

– den främsta bakomliggande faktorn för höga växthusgasutsläpp var hög nettoinkomst. Hög inkomst ger ju stort utrymme för konsumtion.

– den övervägande delen av de tillfrågade skattade sitt välbefinnande till mellan 7 och 9 på en 10-gradig skala. Det ska sägas människor ofta skattar sitt välbefinnande högt, men ändå.

– i undersökningen fanns inga synliga samband mellan höga växthusgasutsläpp och högt välbefinnande. Exempelvis visade stor bostadsyta, bilkörning, flygande och konsumtion av rött kött (alla med stora utsläpp) ingen signifikans alls för välbefinnandet.

– bland de som som hade högt välbefinnande och låga utsläpp (d v s det som är eftersträvansvärt ur hållbarhetssynpunkt) kunde man i undersökningen finns följande särdrag: mindre materialistiska värderingar, lägre tidspress och kortare pendlingstid.

– bland de som hade lågt välbefinnande och höga utsläpp (det sämsta av två världar) fann man motsatsen, det vill säga starka materialistiska värderingar, hög tidspress och lång pendlingstid.

En relevant slutsats är att det går att leva både gott och klimatsmart. I alla fall om vi drar ner på saker som ger stora utsläpp och som tydligen inte inverkar på välbefinnandet.

När det gäller att bryta bilresevanor, flygvanor och köttvanor så kan dessutom en neddragning medföra att man upptäcker nya sätt att göra saker som gör vardagen rikare och mer spännande. Man kan upptäcka fördelarna med att cykla eller att man kan läsa tidningen på bussen. Man kan upptäcka värdena med att ta ett nattåg istället för att gå upp kl 04:30 för att ta sig till flygplatsen. Man kan upptäcka att det är kreativitetsstimulerande för matlagningen och dessutom gott att hitta alternativ till nötkött.

Några korta fakta miljöfakta kopplat till ovanstående:
– att flyga mellan Göteborg och Stockholm släpper ut c:a 15000 gånger mer CO2 än om man åker med X2000.
– 1 kg nötkött skapar utsläpp på mellan 12 coh 40 kg CO2-e. Det går åt 8-10 kg foder till 1kg nötkött. Boskapsuppfödning står för 80% av jordbrukets växthusgasutsläpp. Boskapsuppföding tar i anspråk 70% av världens landareal för matproduktion, men står bara för 20% av vårt kaloriintag.
– 80% av alla bilresor i tätorter i Sverige är kortare än 4 km. När en bil kallstartar drar den 2-3 ggr så mycket bränsle som en varm motor och förbränner dessutom bränslet mycket sämre med oproportionerligt stor utsläpp som följd.
Det finns alltså starka miljöskäl till att dra ner på sådant. Särskilt med tanke på att det – enligt ovan relaterad undersökning – inte har någon negativ signifikans för välbefinnandet.








Föreningen Tidsverkstaden   •   Södra Larmgatan 6   •   411 16 Göteborg   •   e-post: info@tidsverkstaden.se
Copyright © 2017 Föreningen Tidsverkstaden  •  Om cookies  •  Webmaster  •   Credits  •   Powered by WordPress