Till Startsidan

Fridens kilowatt – utan rivaler

Frid är en upplevelse av inre lugn som kraftfullt laddar våra batterier med viktiga kilowatt av vardagsenergi. Frid går inte att ersätta med andra upplevelser eller värden. När vi upplever frid så är vi tillfreds med det som är – vi är tillfreds-ställda. Frid är förnöjsamhetens ändhållplats – inga krav på prestationer som känns jobbiga att brottas med. I alla fall inte just nu. Vi kan finna frid i enskilda stunder men också som ett vardagligt tillstånd – det finns munkar i orange lakan söker till och med frid på heltid.

Frid som vardagstillstånd förutsätter förmodligen att vi känner tillräcklig trygghet och därmed frihet att vara den vi är och leva vårt liv som vi gör. När vi känner frid så behöver vi inte greja så mycket och tänka så mycket på vad andra ska tänka om oss. Vi har accepterat att vi är den vi är och att andra är som de är.

I friden existerar inte tiden. Men det gäller att komma på vad som ger oss frid och sedan se till att hitta tiden till friden. Ett tips – förutom självacceptans – är att öva på närvaro. Barn är experter på att vara närvarande. De förstår ju inte ens innebörden i ord som snart, strax, om en stund, sedan, igår eller för en kvart sedan. Invändningar mot det här med att leva i nuet handlar ofta om ANSVAR.

Många anser att det är ansvarslöst att leva i nuet. Och det är ju klart att det i vår samhällsstruktur inte fungerar att bara leva i nuet. Men det känns inte som en särskilt stor risk att vi moderna människor helt plötsligt skulle sluta tänka framåt eller bakåt; att vi skulle bli så himla wild & crazy att vi helt plötsligt börjar sitta och lukta på blommor istället för att byta blöjor på barnen eller sluta öppna vår post för att det ser ut som räkningar och de inte ger oss en läcker nu-upplevelse.

Visst behöver vi ta ansvar för vår framtid och lära oss av det som varit. Vi kan inte sluta vara vuxna, men vi behöver inte heller fylla begreppet vuxen med ältande av historiska oförätter och oro kring en inte tillräckligt filéfylld framtida brittsommar på ålderns höst. Ibland kan vi istället tillåta oss att packa en pic-nic med nuets primörer och vandra ut i vardagen för att känna smaken av den del av livet som pågår just nu. För nuets bästföre- datum går ut: NU.

Det vi upplever med våra sinnen är starkt nu-orienterat. En bonus är att vi faktiskt också kan lagra sinnesupplevelser. Som smaken av mammas ragu, utsikten från ett berg, vattenkluck mot en klinkbyggd julle, doften av en gammal kärlek, värme och lukten av varm asfalt en sommardag, grönt gräs mot bara fötter. Sinnesintryck ger minnesavtryck. Vi upplever något fullt ut i den stund vi via sinnena tar in det och kan dessutom återkalla känslan senare – även om minnena av vad sinnena tagit in blir en aningen blekare kopia av originalets nu.

Tänk vad gott att låta goda stunder gå i repris under långa dagar på ålderns höst. Men, återanvändning av fridfulla sinnesintryck förutsätter sinnesnärvaro. Om vi istället videofilmar solnedgången för att se den senare, så kan vi inte i samma utsträckning uppleva känslan. Som lins-turist i tillvaron samlar vi många ögonblick i kameran, men färre i sinnet.

Kanske är det detta livet går ut på: att samla som många goda “nun” som möjligt.

Från TidsverkstadsTankar nr 10, 2004


Föreningen Tidsverkstaden   •   Södra Larmgatan 6   •   411 16 Göteborg   •   e-post: info@tidsverkstaden.se
Copyright © 2017 Föreningen Tidsverkstaden  •  Om cookies  •  Webmaster  •   Credits  •   Powered by WordPress