Till Startsidan

Vägen dit

En hållbar samhällsutveckling är – enligt vår och många andras uppfattning – utveckling som lever upp till Brundtland-kommissionens definition, till intentionerna i Agenda 21 och till Naturliga Stegets och John Holmbergs systemvillkor. För dig som inte redan har dessa i märgen finns en kort genomgång längst ner på sidan. Gå direkt dit.

Det är idag långt till ett hållbart samhälle, men vi tror att vägen dit präglas av hållbart egenskapande, gemenskapande och systemskapande. Vad menar vi med det?

Egenskapande – en indivuduellt hållbar utveckling
En hållbar utveckling på individuell nivå innebär enligt vår mening att vi som individer utvecklar en tillräckligt hög grad av välbefinnande – en hållbar livskvalitet. Detta kan vi göra genom att:
– ifrågsätta vår värdeskala och hittar en genomreflekterad rangordning av vad som är verkligt väsentligt för oss
– reflektera över hur det som är viktigt för oss påverkar andra människor och miljön och ta hänsyn till detta i våra handlingar
– gör våra värderingar medvetna och översätta dem i konsekventa val i vardagen
– utveckla visioner som ger hopp, kraft och bilder av tydliga framtida önskvärda tillstånd
– använda vår vilja och våra förmågor i en önskvärd hållbar riktning

Vi tror att, om vi har en tillräcklig grad av välbefinnande, klarar vi lättare av att bry oss om saker som är större än vår egen vardag. Om vi vet vad som är viktigt för oss, vet vad vi tycker är rätt och fel, vet i vilken riktning vi vill att samhället ska utvecklas och om vi använder vår vilja och förmåga till att ta konsekventa steg mot detta, så är vi bra för oss själva och för vår omvärld. Detta kallar vi för egenskapande.

Gemenskapande – hållbara sociala och kulturella strukturer
Tillsammans med andra människor kan vi skapa hållbara strukturer. Gemenskapande innebär att ta initiativ till förbättringar i de mänskliga sammanhang vi ingår i – att skapa bättre förutsättningar för hållbarhet tillsammans med andra. Det kan innebära att via ett aktivt medborgarskap driva opinion för lokala eller globala frågor som känns viktiga –  att vi, utifrån vår förmåga, tillsammans med andra tar små eller stora steg mot ett mer hållbart arbetsliv, näringsliv, föreningsliv och kulturliv, samt bidrar till ökad förståelse och samverkan över kulturella och internationella gränser. Men också att vi tar initiativ till att förbättra på vår arbetsplats och inom ramen för ett partnerskap, föräldraskap, grannskap eller vänskap.

Systemskapande – hållbara och samverkande system
De system vi lever inom ger oss mer eller mindre goda förutsättningar för hållbarhet. Alla vi människor påverkas dagligen av det anatomiska systemet, det ekologiska systemet och av ekonomiska, tekniska och politiska system.

Vissa ser det som att systemen är så stora och givna att de inte går att påverka. Och visst finns det system som omfattas av naturlagar. Exempelvis så finns det givna förutsättningar för det anatomiska systemet (d.v.s. våra kroppar) och för det ekologiska systemet. Men vi enskilda människor kan påverka de systemen genom enkla vardagsval. Och vi kan – på samma enkla vardagliga sätt (bland annat genom att använda oss av den i sig tveksamt demokratiska ”plånboksdemokratin”) – påverka både ekonomiska och tekniska system; genom att medvetet välja att eller låta bli att välja att använda våra pengar till det ena eller det andra. Vi som lever i en demokrati kan inom vissa gränser också påverka vilka politiska system  som ska råda i 4-årsperioder.

Dessutom kan vi – om vi vill, orkar och förmår – använda tid och ork till att försöka påverka andra att medvetet påverka systemen i en hållbar riktning. Eller själva ta ansvar genom att arbeta politiskt – inom eller utom det parlamentariska systemet.

Kort om kända och brett överenskomna hållbara strukturer
Ju bättre vi känner till innehållet i dessa strukturer, desto lättare har vi att se hur vi i våra vardagliga val kan vara en del i en hållbar eller ohållbar samhällsutveckling.

Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling:
”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”

Det är intressant att diskutera definitionen vidare. Till exempel vad som är behov och vad som är begär. Och naturligtvis hur vi rent konkret kan ta oss an denna uteckling.

Definitionen anknyter till filosofin inom vissa nordamerikanska stammar – de ställde sig frågan i varje beslutstituation: ”vilka blir konsekvenserna för den 7:e generationen”?  Det kan vi kalla långsiktighet. Hur fattas många politiska beslut idag? ”hur påverkar detta min/vår möjlighet att bli omvald om några år”? Vi kan naturligtvis också fråga oss själva hur pass hållbara, långsiktiga och solidariska våra egna beslut är.

Agenda 21
Ett globalt handlingsprogram för det 21:a århundradet som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. Målet var att skapa en uthållig utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja miljöhoten på jorden. Alla svenska kommuner skulle bedriva ett lokalt arbete inom ramen för Agenda 21, som bygger på att åstadkomma en hållbar utveckling på tre plan – ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Ekologiskt hållbart genom att:
– hushålla med resurser; spara på och återanvända ändliga, använda förnybara, men inte i högre takt än de förnyas
– skydda atmosfären
– skydda arter

Ekonomiskt hållbart genom att:
– ge alla möjlighet till utbildning och arbete
– med utökat konsumentinflytande skapa hållbara mönster för produktion och konsumtion
– ”grön” teknikutveckling
– att näringslivet medverkar till en hållbar utveckling

Socialt hållbart via:
– demokrati
– hållbar livskvalitet
– vardagsmakt
– information
– förståelse och acceptans för olika religioner och kulturer
– jämlikhet

Läs mer på din hemkommuns hemsida. Sök på AGENDA 21 eller HÅLLBAR UTVECKLING eller MILJÖ.

Naturliga Stegets ”systemvillkor för en hållbar utveckling”
John Holmberg på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg  utvecklade i slutet av 1980-talet fyra grundprinciper för hållbarhet –  fyra ”systemvillkor” för ett hållbart samhälle. Tillsammans med Karl-Henrik Robèrt och hans organisation Det Naturliga Steget lyckades de ena internationellt ledande forskare kring dessa ”tumregler”.

1. Ämnen som är tagna från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen – undvik saker som till exempel innehåller olja, metaller tungmetaller, kvicksilver med mera.

2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen – undvik kemikalier och onaturliga ämnen som människan hittat på och som naturen inte kan ta hand om

3. Naturen får inte utarmas genom undanträngning, överuttag eller manipulation – till exempel skogsskövling, artutrotning eller genmanipulation.

4. Hushållning med resurser är så effektiv och rättvis att mänskliga behov kan tillgodoses överallt – så att vi i nord inte förbrukar jordens resurser så att det inte blir så mycket kvar till människor i syd. Konsumera lagom – då räcker naturens resurser laget om.

Läs mer på Naturliga stegets hemsida


Föreningen Tidsverkstaden   •   Södra Larmgatan 6   •   411 16 Göteborg   •   e-post: info@tidsverkstaden.se
Copyright © 2017 Föreningen Tidsverkstaden  •  Om cookies  •  Webmaster  •   Credits  •   Powered by WordPress