Vägen dit
En hållbar samhällsutveckling är – enligt vår och många andras uppfattning – utveckling som lever upp till Brundtland-kommissionens definition, till intentionerna i Agenda 21 och till Naturliga Stegets systemvillkor. För dig som inte redan har dessa i märgen finns en kort genomgång längst ner på sidan. Gå direkt dit.
Det är idag långt till ett hållbart samhälle, men vi tror att vägen dit präglas av hållbart egenskapande, gemenskapande och systemskapande. Vad menar vi med det?
Egenskapande – en indivuduellt hållbar utveckling
En hållbar utveckling på individuell nivå innebär enligt vår mening att vi som individer:
- utvecklar en tillräckligt hög grad av välbefinnande – en hållbar livskvalitet
- ifrågsätter vår värdeskala och hittar en genomreflekterad rangordning av vad som är verkligt väsentligt för oss
- gör våra värderingar medvetna och översätter dem i konsekventa val i vardagen
- utvecklar visioner som ger hopp, kraft och bilder av tydliga framtida önskvärda tillstånd
- använder vår vilja och våra förmågor i en hållbar riktning
Vi tror att, om vi har en tillräcklig grad av välbefinnande, klarar vi lättare av att bry oss om saker som är större än vår egen vardag. Om vi vet vad som är viktigt för oss, vet vad vi tycker är rätt och fel, vet i vilken riktning vi vill att samhället ska utvecklas och om vi använder vår vilja och förmåga till att ta konsekventa steg mot detta, så är vi bra för oss själva och för vår omvärld. Detta kallar vi för egenskapande.
Gemenskapande – hållbara sociala och kulturella strukturer
Tillsammans med andra människor kan vi skapa hållbara strukturer. Gemenskapande innebär att ta initiativ till förbättringar i de mänskliga sammanhang vi ingår i – att skapa bättre förutsättningar för hållbarhet tillsammans med andra. Till exempel kan det innebära att förbättra inom ramen för ett partnerskap, föräldraskap, grannskap, vänskap eller medborgarskap. Det innebär också att, utifrån vår förmåga, tillsammans med andra ta små eller stora steg mot ett mer hållbart arbetsliv, näringsliv, föreningsliv och kulturliv, samt att bidra till ökad förståelse och samverkan över kulturella och internationella gränser.
Systemskapande – hållbara och samverkande system
De system vi lever inom ger oss mer eller mindre goda förutsättningar för hållbarhet. Alla vi människor påverkas daligen av det anatomiska systemet, det ekologiska systemet och av ekonomiska, tekniska och politiska system.
Vissa ser det som att systemen är så stora och givna att de inte går att påverka. Och visst finns det system som omfattas av naturlagar. Exempelvis så finns det givna förutsättningar för det anatomiska systemet (d.v.s. våra kroppar) och för det ekologiska systemet. Men visst kan vi enskilda människor påverka de systemen genom enkla vardagsval. Och visst kan vi på samma enkla vardagliga sätt (bland annat genom att använda oss av den i sig tveksamt demokratiska "plånboksdemokratin") påverka både ekonomiska och tekniska system; genom att medvetet välja att eller låta bli att välja att avända våra pengar till det ena eller det andra. Vi som lever i en demokrati kan till en liten del och inom vissa gränser påverka vilka politiska system som som ska råda de kommande fyra åren.
Dessutom kan vi – om vi vill, orkar och förmår – använda tid och ork till att försöka påverka andra att medvetet påverka systemen i en hållbar riktning.
Kort om kända och brett överenskomna hållbara strukturer
Ju bättre vi känner till innehållet i dessa strukturer, desto lättare har vi att se hur vi i våra vardagliga val kan vara en del i en hållbar eller ohållbar utveckling.
Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling:
"En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov"
I detta sammanhang är det intressant att diskutera vad som är behov och vad som är begär. Och naturligtvis hur vi rent konkret kan ta oss an detta.
Agenda 21
Ett globalt handlingsprogram för det 21:a århundradet som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. Målet är att skapa en uthållig utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja miljöhoten på jorden. Alla svenska kommuner ska bedriva ett lokalt arbete inom ramen för Agenda 21, som bygger på att åstadkomma en hållbar utveckling på tre plan – ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Ekologiskt hållbart genom att:
- hushålla med resurser; spara på och återanvända ändliga, använda förnybara, men inte i högre takt än de förnyas
- skydda atmosfären
- skydda arter
Ekonomiskt hållbart genom att:
- ge alla möjlighet till utbildning och arbete
- utökat konsumentinflytande skapa hållbara mönster för produktion och konsumtion
- "grön" teknikutveckling
- att näringslivet medverkar till en hållbar utveckling
Socialt hållbart via:
- demokrati
- hållbar livskvalitet
- vardagsmakt
- information
- förståelse och acceptans för olika religioner och kulturer
- jämlikhet
Läs mer på din hemkommuns hemsida. Sök på Agenda 21.
Naturliga Stegets "systemvillkor för en hållbar utveckling"
Karl-Henrik Robèrt och John Holmberg har i samarbete med ett internationellt nätverk av ledande forskare och andra, formulerat fyra grundprinciper för hållbarhet som kallas de fyra ”systemvillkoren” för ett hållbart samhälle.
1. Ämnen som är tagna från jordskorpan får inte systematsiskt öka i naturen – till exempel olja och metaller.
2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen – till exempel kemikalier och onaturliga föreningar som värstingarna freon (CFC), PCB och DDT.
3. Naturen får inte utarmas genom undanträngning, överuttag eller manipulation – till exempel skogsskövling, artutrotning eller genmanipulation.
4. Hushållning med resurser är så effektiv och rättvis att mänskliga behov kan tillgodoses överallt – så att vi i nord inte förbrukar jordens resurser så att det inte blir så mycket kvar till människor i syd.
Läs mer på www.naturligasteget.se
