Nedan finns en förkortad version av det utskick som jag gjort till min sänlista (vill du vara med på den så maila mig jorgen.larsson@sociology.gu.se)
En samhällsförändring som skulle göra det något lättare för fler att downshifta vore att ge alla samma rätt som småbarnsföräldrar har idag, dvs rätten att gå ner till 30 timmars arbetsvecka men med sänkt lön. Holland har infört en förändring som bl a ger personer rätt att gå ner i tid för att ta hand om anhöriga.
Men även en sådan lagförändring skulle bara fungera för en del individer. Vad finns det för andra idéer kring förändringar på ett samhälleligt plan som kan leda till att vardagen fungerar bättre? Mitt intryck är att det finns få idéer och framförallt nästan ingen diskussion om detta.
Vår nuvarande regering driver främst två idéer: vårdnadsbidrag och subventionering av hushållstjänster. Jag vill hävda att relativt många skulle ha råd med städhjälp (men knappast den ensamstående mamman som jobbar i vården). Men hur stor är då potentialen för hushållstjänster? Om man ska köpa mycket tjänster så kanske en familj kan ha 4 timmars hjälp i veckan för städning och tvätt. Om man ska gå vidare för att få ytterligare avlastning så kommer man in på barnen. Det kan då handla om att man köper tjänster för att hämta på dagis/skola och för att passa barnen på kvällar. Detta är då något som kommer utöver de kanske 40-50 timmar i veckan som barnen är på dagis/skola/fritids. Jag tror inte att speciellt många föräldrar är intresserade av denna strategi. Potentialen är alltså i huvudsak att avlasta ca 4 timmar i veckan. Med det här resonemanget vill jag visa att hushållstjänster har en viss, men ändå begränsad, potential, för att lindra livspusslet.
För 1,5 år sedan skrev jag en debattartikel med ett förslag som innebär en frivillig arbetstidsförkortning för föräldrar med barn i förskoleåldern. Syftet skulle framförallt vara att göra det accepterat även för pappor, och inte bara mammor, att förkorta arbetstiden. Förslaget innebar endast 5 timmars arbetstidsförkortning vilket har den fördelen att båda föräldrarna behöver förkorta sin arbetstid för att det ska innebära en rejäl lindring (extra förmånliga villkor behövs för ensamföräldrar). För att locka pappor så fanns det en kraftig jämställdhetsbonus med i förslaget. Vill du läsa artikeln så finns den på http://www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu Jag har haft kontakt med flera politiska partier om förslaget men jag vet inte om det är något parti som seriöst överväger något liknande.
Vilka förslag diskuteras då från vänsterhåll? Det är slående att Socialdemokraterna hittills inte har kommit med något förslag alls. Vänsterpartiet och miljöpartiet strävar ju båda efter en allmän arbetstidsförkortning. Men samhällsklimatet pekar väl knappast på att detta är något som är på gång. I artikeln ”Vänstern och vardagen” finns fler idéer från vänsterhåll (http://www.arbetaren.se/articles/inrikes2008035). Det är en diskussion mellan fyra personer och artikeln har följande ingress: ”Att förändra vardagen, det så kallade livspusslet, kräver varken pigavdrag eller vårdnadsbidrag, utan snarare en förnyad diskussion om kollektivhus, krav på förkortad arbetstid, ett ifrågasättande av heteronormativiteten, samhällsplanering och att professionalisera delar av det obetalda arbetet.”
Vad tycker du om förslagen som nämns ovan? Har du idéer på andra förslag.
Jörgen Larsson
