http://tidsverkstaden.se/forum/ Tidsverkstaden - forum » Forum: Downshifting - Recent Posts en Fri, 30 Jul 2010 08:54:33 +0000 http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/3#post-278 mån, 29 Mar 2010 22:34:06 +0000 Anonym 278@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Tipset till er som ska börja jobba eller precis börjat:<br /> Låt utgifterna vara fortsatt låga, växla inte upp! Köp inte bil, köp inte hus, åk inte till Thailand bara för att ni har pengar. Spar överflödet under några år, så har ni goda förutsättningar att sedan kunna gå ner ordentligt i arbetstid.<br /> Man vänjer sig snabbt vid en högre standard, njutningen är tillfällig. Lyxkonsumtionen känns snart som nödvändighet, inte som en krydda.</p> <p>Jag har haft turen att inte helt trivas i heltidsjobb. Bara tanken av att jobba kvar fram till 65 gör mig deppig så jag blev tvungen att hitta en väg ut. För min del handlar det om att leva på mindre än vad jag får ut. Om ett par år behöver jag egentligen inte jobba mer, men jag kommer nöja mig med ungefär 20 timmar/vecka. Och det ska vara 20 timmar i ett kreativt och praktiskt yrke, är trött på kontorsmiljön med ändlösa möten och dokumentskrivande.<br /> Visst har jag haft tur, jag är ganska högavlönad och har kunnat spara ihop till pensionen innan jag blir 35. Men samtidigt har jag under lång tid levt billigare än mina kollegor, rest mindre än de flesta och inte köpt någon bil. Gliringarna från omgivningen får man ta som kvitto på att man är inne på rätt spår :-)</p> <p>Må väl! /TMP </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-277 tis, 09 Feb 2010 19:26:33 +0000 Anonym 277@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag har långt framskridna planer på att downshifta inom kort. Det är ett beslut som har vuxit fram efter att jag hittade Tidsverkstans hemsida och läste boken Rik på riktigt. Jag känner att jag har fått nog av att på min arbetsplats alltid förväntas prioritera arbetet. Det är visserligen ett roligt och intressant jobb, men mycket krävande. Det absorberar mina tankar även när jag är ledig. Jag har också varit på den här arbetsplatsen länge. Nu känner jag att jag vågar säga till mig själv: nu får det räcka. Jag säger upp mig, pluggar på distans ett halvår och sedan får jag se. Jag funderar på att efter ett halvårs time out försöka hitta någon projektanställning, på deltid, eller timanställning. Jag vill jobba lagom mycket, för att jag ska må bra och ha energi över till sådant som jag själv prioriterar (familj, natur, läsa böcker) Just nu känns det här beslutet härligt! Men det blir säkert läskigt ju närmare det kommer att verkställa det. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-276 tor, 29 Okt 2009 20:16:52 +0000 Anonym 276@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag och min har planer på att sluta arbeta om två år, då är jag 50 år. Vi har två vuxna barn då och lånen ska då vara avbetalda samt en budget insparad. Vi har ett litet ekologiskt lantbruk med en dikobesättning 10 kor. Vi har planerat att bygga ett växthus och anlägga ett stort grönsaksland. Tanken är att klara oss så långt som möjligt på det vi själva producera. Både jag och in man älskar att gå och pyssla här hemma på gården, vi har det gemensamt. Är lite orolig över att jag inte får min sociala ådra tillfredställd. Har idag ett socialt arbete men känner att det ibland blir för mycket, tycker det då är skönt att gå för mig själv och reflektera. Jag vet att jag lätt kan få en timanställning men samtidigt vill jag prova på hur det känns att vara hemma. Jag ser det som en utmaning att klara av detta och det känns meningsfullt att kunna leva på sina egna produkter fullt ut.<br /> Hoppas drömmen går i uppfyllelse.<br /> Monica </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/journalist-soker-downshiftare-i-stockholms-lan#post-259 fre, 13 Mar 2009 12:40:38 +0000 Eva Kallersand 259@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hejsan! Jag heter Eva Kallersand och är reporter på tidningen Stockholm City. Jag har precis satt igång att arbeta på en artikelserie om "downshifting" och dess olika aspekter. </p> <p>Jag vill gärna komma i kontakt med en familj/par eller enskild individ som sökt sig in i detta sätt att leva - och som vill förmedla sina tankar och sin livsstil till våra läsare. Förhoppningsvis kan er/era berättelser inspirera andra att tänka annorlunda. Stockholm är en storstad där allt snurrar snabbt - och många snurrar med i detta ekorrhjul men längtar efter en förändring. I min artikelserie hoppas jag kunna bidra med en del ögonöppnare för Citys läsare.</p> <p>Mejla mig gärna på <a href='mailto:eva.kallersand@city.se' rel="nofollow">eva.kallersand@city.se</a>.</p> <p>Självklart publiceras inget i tidningen utan den eller de som medverkar först godkänt texterna.</p> <p>Mvh Eva </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/3#post-172 tis, 19 Aug 2008 21:50:33 +0000 Anonym 172@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Det är väldigt spännande och inspirerande att läsa de olika inläggen om downshifting.<br /> För att svara på föregående skribents fråga, Jag och min sambo har väl heller aldrig växlat upp.<br /> Det beror nog främst på att vi aldrig har haft fast heltidsjobb samtidigt utan jobbat/pluggat/varit arbetslösa om vartannat.<br /> Nu är vi i 30-års åldern, har för första gången jobb båda två. Det börjar bli dags att stadga sig, skaffa familj och så. </p> <p>Vi vill bo på landet, är inte särskilt intresserad av statusprylar och som det är nu lever vi ganska snålt pga vårt tidigare "studentliv".<br /> Jag ser egentligen ingen anledning, till att börja konsumera en massa och ändra livsstil för vi trivs väldigt bra, bortsett från att vi bor i stan.<br /> Jag hoppas det kan förbli så även om vi köper ett hus och skaffar barn, men det tror jag.</p> <p>Jag har aldrig haft några tankar på ett enklare liv innan jag började jobba "på riktigt". Innan dess strävade jag efter utbildning och ett jobb jag trivdes med utan att riktigt tänka efter varför. Jag tror det är något som präntas in i en från alla möjliga håll. Nu inser jag att det som är allra mest värdefullt för mig är tid. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-151 tis, 10 Jun 2008 21:30:58 +0000 Anonym 151@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Det jag var inne på med mitt inlägg i "personliga åtaganden" var att jag som är dryga trettio inte växlade upp så drastiskt när jag var färdig med min utbildning. Istället valde jag/vi att leva med nästan samma standard som när vi pluggade. Det är detta som jag är lite nyfiken på - finns det flera som aldrig "växlat upp" utan avstått medvetet från den galna konsumtions/arbetspiralen redan innan den börjat? </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-149 mån, 09 Jun 2008 09:47:30 +0000 Anonym 149@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag, 75% arbetande förskollärare tröttnade på hetsen i jobbet, alla föräldrar som sprang in med sina små på morgnarna för att rusa på sina affärsluncher och viktiga möten medan jag tog hand om deras barn, fostrade deras barn. Mitt steg i livet har inneburit att jag varvat ner efter en lång sjukskrivning och kommit fram till att jag inte längre kan jobba med barn. Down-shiftningen är att jag ska gå en annan utbildning, klara försörjning på stipendier och ströjobb samtidigt som det finns en familj att försörja, två små barn. För mig, för oss innebär det att vi lever annorlunda, inga semesterresor, husrenovering får vänta men i slutet blir det mer kvalitet för både vuxna och barn. Är de vuxna nöjda och glada i sina liv så smittar det av sig på barnen! Down-shiftningen är gjord men i höst varvas det upp igen. Förhoppningsvis blir det bra, om inte får vi tänka om... </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-145 sön, 18 Maj 2008 10:37:42 +0000 Anonym 145@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Terri Herrera har skrivit en läsvärd krönika om downshifting i Aftonbladet,<br /> <a href='http://www.aftonbladet.se/foraldrar/terrieriksson/article2484817.ab' rel="nofollow">http://www.aftonbladet.se/foraldrar/terrieriksson/article2484817.ab</a><br /> Hon skriver om den typen om downshifting som beskrivs i medierna</p> <blockquote><p>Varenda tidning med självaktning har hakat på fenomenet. Vi har fått följa familj x som sålde allt och flyttade till Karibien, den framgångsrika mediepersonen som blev lika framgångsrik bagare och familjen y som flyttade ut på landet och renoverade en fantastisk jättekåk.</p></blockquote> <p>Men hur hon hellre vill läsa om valiga downshiftare.<br /> <strong>Att byta till en softare livsstil när man säljer ett företag för flera miljoner är lätt. Att byta till en småsunkig vardag när man har dåligt med stålar är supermodigt. Respekt!<br /> </strong><br /> Och jag kan hålla med, att läsa om någon som jobbar mer än heltid fast på olika ställen, pendlar till stan, renoverar hus och tar hand om barnen - det är möligtvis omväxling men inte nedväxling.</p> <p>Anki </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-122 tor, 27 Mar 2008 20:22:44 +0000 Karin T 122@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hej!<br /> Nu skriver jag mitt första inlägg på detta forum.<br /> Jag lever i en familj med man och tre barn (13-19 år). Vi har länge intresserat oss för ekologi och försöker laga så bra mat som möjligt, hinna safta och sylta lite, ta med lunchlåda till jobbet etc. Det känns viktigt för mig att livet inte blir så stressigt att man inte hinner med det mest ursprungliga: maten.<br /> Jag försöker oftast tänka efter innan jag köper något "gör denna sak mitt liv roligare/bättre att leva?". Oftast är svaret nej och då låter jag bli att köpa, men inte alltid.<br /> Det jag tycker är knepigt är att trots att man tänker efter och inte handlar en massa prylar, så är de fasta kostnaderna så höga så det blir inget kvar ändå. Vi har ett hus som köptes billigt -99, men eldas med dyr olja och inte är så välisolerat. Alla barnen tränar mycket (friidrott och fotboll), behöver regelbundet nya träningsskor, äter som hästar, åker utomlands på träningsläger (inte 13-åringen). Jag idrottade också mycket i min ungdom och är så glad för allt som det gav mig! Alltså vill jag ge detta vidare till barnen trots att kostnaden är hög.<br /> Jag tänker mycket på att jag vill leva enklare (egentligen vill jag jobba mindre, jobbar heltid som sjukgymnast, och ändå ha pengar kvar till roligheter), men när det kommer till kritan har vi som familj inte lyckats än. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-104 lör, 01 Mar 2008 07:24:25 +0000 Miranda 104@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Både jag och min man är uppvuxna på lantbruk med bägge föräldrarna tillgängliga i stort sett hela dagarna, för min del de första 5-6 åren, för min mans del med barnflickor på gården för barnomsorgen. Min man driver släktjordbruket och redan innan vi fick barn slutade han det lönearbete (som han är utbildad för och) som han hade parallellt med jordbruket - bland annat med tanken att vara mer tillgänglig för barnen.</p> <p>Vi kom att få tre barn under loppet av fyra år. När jag väntade trean fick jag ett drömjobb för mig, deltid, hemifrån som anställd av en ideell förening som jag brinner för. Nu har jag haft detta jobb i åtta år på mer eller mindre deltid. När jag jobbar så stirrar jag mestadels in i en dator eller pratar i telefon så barnen har gått på dagis. Min man har många fler arbetstimmar med lantbruket än jag har i mitt lönearbete, men å andra sidan har han många gånger haft med barnen på traktorn eller i stallet.</p> <p>Dessutom är vi väldigt förtjusta i att göra saker själva och fuska med självhushåll. Det är väldigt sällan vi bara slappar, vi är aktiva för det mesta , men det blir inte mycket pengar av det, varken in eller ut så att säga. </p>