http://tidsverkstaden.se/forum/ Tidsverkstaden - forum » Recent Posts en Fri, 12 Mar 2010 05:57:50 +0000 http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-277 tis, 09 Feb 2010 19:26:33 +0000 Anonym 277@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag har långt framskridna planer på att downshifta inom kort. Det är ett beslut som har vuxit fram efter att jag hittade Tidsverkstans hemsida och läste boken Rik på riktigt. Jag känner att jag har fått nog av att på min arbetsplats alltid förväntas prioritera arbetet. Det är visserligen ett roligt och intressant jobb, men mycket krävande. Det absorberar mina tankar även när jag är ledig. Jag har också varit på den här arbetsplatsen länge. Nu känner jag att jag vågar säga till mig själv: nu får det räcka. Jag säger upp mig, pluggar på distans ett halvår och sedan får jag se. Jag funderar på att efter ett halvårs time out försöka hitta någon projektanställning, på deltid, eller timanställning. Jag vill jobba lagom mycket, för att jag ska må bra och ha energi över till sådant som jag själv prioriterar (familj, natur, läsa böcker) Just nu känns det här beslutet härligt! Men det blir säkert läskigt ju närmare det kommer att verkställa det. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-276 tor, 29 Okt 2009 20:16:52 +0000 Anonym 276@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag och min har planer på att sluta arbeta om två år, då är jag 50 år. Vi har två vuxna barn då och lånen ska då vara avbetalda samt en budget insparad. Vi har ett litet ekologiskt lantbruk med en dikobesättning 10 kor. Vi har planerat att bygga ett växthus och anlägga ett stort grönsaksland. Tanken är att klara oss så långt som möjligt på det vi själva producera. Både jag och in man älskar att gå och pyssla här hemma på gården, vi har det gemensamt. Är lite orolig över att jag inte får min sociala ådra tillfredställd. Har idag ett socialt arbete men känner att det ibland blir för mycket, tycker det då är skönt att gå för mig själv och reflektera. Jag vet att jag lätt kan få en timanställning men samtidigt vill jag prova på hur det känns att vara hemma. Jag ser det som en utmaning att klara av detta och det känns meningsfullt att kunna leva på sina egna produkter fullt ut.<br /> Hoppas drömmen går i uppfyllelse.<br /> Monica </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/vad-lyfter-livskvaliteten-pa-din-ort#post-275 fre, 23 Okt 2009 15:33:28 +0000 Anonym 275@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>I Örebro är de statsnära naturområdena livskvalitetshöjande: Oset, Rävgången, Nya Boglundsängen m.m.</p> <p>Och så Stora Holmen förstås! Där kan alla vara, även de med lite pengar. I kiosken kan man låna gratis tidning att läsa, bra lekplats, gratis utomhusbio på sommaren. För dem som har ett par tior kan man åka tåget runt, hyra trampbil, ta båten över till Wadköping för 5 kr. Det är ett riktigt lågpris-paradis! </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/journalist-soker-downshiftare-i-stockholms-lan#post-259 fre, 13 Mar 2009 12:40:38 +0000 Eva Kallersand 259@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hejsan! Jag heter Eva Kallersand och är reporter på tidningen Stockholm City. Jag har precis satt igång att arbeta på en artikelserie om "downshifting" och dess olika aspekter. </p> <p>Jag vill gärna komma i kontakt med en familj/par eller enskild individ som sökt sig in i detta sätt att leva - och som vill förmedla sina tankar och sin livsstil till våra läsare. Förhoppningsvis kan er/era berättelser inspirera andra att tänka annorlunda. Stockholm är en storstad där allt snurrar snabbt - och många snurrar med i detta ekorrhjul men längtar efter en förändring. I min artikelserie hoppas jag kunna bidra med en del ögonöppnare för Citys läsare.</p> <p>Mejla mig gärna på <a href='mailto:eva.kallersand@city.se' rel="nofollow">eva.kallersand@city.se</a>.</p> <p>Självklart publiceras inget i tidningen utan den eller de som medverkar först godkänt texterna.</p> <p>Mvh Eva </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/tv-time-out-21-27-april#post-258 tor, 12 Mar 2009 19:06:34 +0000 Fredrik 258@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Vi utmanar alla att prova en vecka med radikalt minskad skärmtid. Utmaningen gäller från och med 21 april till och med den 27 april. Välj din nivå:<br /> 1. Inget TV-tittande under perioden<br /> 2. Inget TV-tittande och inget tittande på TV-program på dator heller<br /> 3. Skärmfri vecka: inget TV-tittande, inga TV-program eller filmer på DVD, dator eller på andra tekniska prylar<br /> 4. Total urkoppling: skärmfri vecka och dessutom låta mobilen vila hela veckan.<br /> De som antar utmaningen får gärna kommentera här hur det har fungerat och vilka funderingar som uppstått. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/hur-ser-det-hallbara-samhallet-ut-vad-kravs-for-att-det-ska-forverkligas#post-232 tis, 16 Dec 2008 17:00:32 +0000 Anonym 232@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Sveriges första nationella strategi för hållbar utveckling kom år 2002. Den första revideringen gjordes år 2004 utifrån åtagandena från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 och synpunkter från en webbkonsultation tidigare det året. "Strategiska utmaningar" från mars 2006 är en vidareutveckling av den svenska strategin för hållbar utveckling. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/3#post-172 tis, 19 Aug 2008 21:50:33 +0000 Anonym 172@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Det är väldigt spännande och inspirerande att läsa de olika inläggen om downshifting.<br /> För att svara på föregående skribents fråga, Jag och min sambo har väl heller aldrig växlat upp.<br /> Det beror nog främst på att vi aldrig har haft fast heltidsjobb samtidigt utan jobbat/pluggat/varit arbetslösa om vartannat.<br /> Nu är vi i 30-års åldern, har för första gången jobb båda två. Det börjar bli dags att stadga sig, skaffa familj och så. </p> <p>Vi vill bo på landet, är inte särskilt intresserad av statusprylar och som det är nu lever vi ganska snålt pga vårt tidigare "studentliv".<br /> Jag ser egentligen ingen anledning, till att börja konsumera en massa och ändra livsstil för vi trivs väldigt bra, bortsett från att vi bor i stan.<br /> Jag hoppas det kan förbli så även om vi köper ett hus och skaffar barn, men det tror jag.</p> <p>Jag har aldrig haft några tankar på ett enklare liv innan jag började jobba "på riktigt". Innan dess strävade jag efter utbildning och ett jobb jag trivdes med utan att riktigt tänka efter varför. Jag tror det är något som präntas in i en från alla möjliga håll. Nu inser jag att det som är allra mest värdefullt för mig är tid. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-151 tis, 10 Jun 2008 21:30:58 +0000 Anonym 151@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Det jag var inne på med mitt inlägg i "personliga åtaganden" var att jag som är dryga trettio inte växlade upp så drastiskt när jag var färdig med min utbildning. Istället valde jag/vi att leva med nästan samma standard som när vi pluggade. Det är detta som jag är lite nyfiken på - finns det flera som aldrig "växlat upp" utan avstått medvetet från den galna konsumtions/arbetspiralen redan innan den börjat? </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/sjalvvalda-forbattingsinitiativ#post-150 tis, 10 Jun 2008 20:06:04 +0000 Anonym 150@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hmm, jag har ett par åtaganden. Eller snarare oåtaganden skulle jag vilja säga. Jag och min sambo har valt att bo centralt i en hyresrätt. De flesta av våra vänner och bekanta har köpt hus. Vi har inte några barn. En något bidragande orsak är den stress vi ser hos våra vänner som har barn. Vi får ofta frågan om när vi ska skaffa hus och barn eftersom att de tycker att något fattas oss. Men vi svarar oftast bara hummande på de frågorna eftersom att det är sååå provocerande att välja bort sådana saker som många anser vara självklara. Om vi förklarar våra val så blir stämningen med ens rätt märklig så vi har valt ett mer svävande svar på de där frågorna. Har någon annan samma erfarenhet? </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-149 mån, 09 Jun 2008 09:47:30 +0000 Anonym 149@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag, 75% arbetande förskollärare tröttnade på hetsen i jobbet, alla föräldrar som sprang in med sina små på morgnarna för att rusa på sina affärsluncher och viktiga möten medan jag tog hand om deras barn, fostrade deras barn. Mitt steg i livet har inneburit att jag varvat ner efter en lång sjukskrivning och kommit fram till att jag inte längre kan jobba med barn. Down-shiftningen är att jag ska gå en annan utbildning, klara försörjning på stipendier och ströjobb samtidigt som det finns en familj att försörja, två små barn. För mig, för oss innebär det att vi lever annorlunda, inga semesterresor, husrenovering får vänta men i slutet blir det mer kvalitet för både vuxna och barn. Är de vuxna nöjda och glada i sina liv så smittar det av sig på barnen! Down-shiftningen är gjord men i höst varvas det upp igen. Förhoppningsvis blir det bra, om inte får vi tänka om... </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-145 sön, 18 Maj 2008 10:37:42 +0000 Anonym 145@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Terri Herrera har skrivit en läsvärd krönika om downshifting i Aftonbladet,<br /> <a href='http://www.aftonbladet.se/foraldrar/terrieriksson/article2484817.ab' rel="nofollow">http://www.aftonbladet.se/foraldrar/terrieriksson/article2484817.ab</a><br /> Hon skriver om den typen om downshifting som beskrivs i medierna</p> <blockquote><p>Varenda tidning med självaktning har hakat på fenomenet. Vi har fått följa familj x som sålde allt och flyttade till Karibien, den framgångsrika mediepersonen som blev lika framgångsrik bagare och familjen y som flyttade ut på landet och renoverade en fantastisk jättekåk.</p></blockquote> <p>Men hur hon hellre vill läsa om valiga downshiftare.<br /> <strong>Att byta till en softare livsstil när man säljer ett företag för flera miljoner är lätt. Att byta till en småsunkig vardag när man har dåligt med stålar är supermodigt. Respekt!<br /> </strong><br /> Och jag kan hålla med, att läsa om någon som jobbar mer än heltid fast på olika ställen, pendlar till stan, renoverar hus och tar hand om barnen - det är möligtvis omväxling men inte nedväxling.</p> <p>Anki </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-123 sön, 30 Mar 2008 12:41:19 +0000 Karin T 123@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hej!<br /> Jag tror också att det i grunden handlar om att vara nöjd. Men med tanke på att all reklam och alla budskap vi överöses med är med syfte att få oss att INTE vara nöjda, så får man vara både stark och genomtänkt för att stå emot. jag tror tex att man för miljöns skull, genom lagar måste begränsa vår möjlighet att flyga lika lätt och billigt som vi gör idag. Det kommer de flesta kortsiktigt naturligtvis inte vara nöjda med. </p> <p>Jag tror också att man måste ha ett jobb man trivs med för att orka genomföra förändringar på det privata planet för att uppnå en mer hållbar livsstil (laga ordentlig mat, säga nej till sina barn, cykla istället för att ta bilen, göra en utflykt, hanla genomtänkt etc. I samband med en omorganisation med byte av chef och verksamhetsidé blev det för mig verkligen uppenbart hur mycket jobbet betyder för hur man mår. Jag blev otroligt påverkad: kunde inte sova, kände mig kränkt, ägnade otaliga fritidstimmar åt att fundera på hur jag skulle överleva, till slut fick jag nästan fysiska symptom vid tanke på chefen och allt dumt hon hade gjort. Jag fick också eld i baken, hittade ett nytt jobb och sade upp mig. Plötsligt finns tid och ork till att baka, gå med i detta forum och tom handarbeta vilket jag inte gjort på många år. (nya jobbet innebär bibehållen lön, nya utgifter för månadskort och en ökad pendlingstid på 1-2 tim/dag. Jag känner ändå att det är värt det!)<br /> Apropå jobb så håller jag med om att alla borde ha rätt att gå ner till 80% oavsett om man har små barn eller inte. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-122 tor, 27 Mar 2008 20:22:44 +0000 Karin T 122@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hej!<br /> Nu skriver jag mitt första inlägg på detta forum.<br /> Jag lever i en familj med man och tre barn (13-19 år). Vi har länge intresserat oss för ekologi och försöker laga så bra mat som möjligt, hinna safta och sylta lite, ta med lunchlåda till jobbet etc. Det känns viktigt för mig att livet inte blir så stressigt att man inte hinner med det mest ursprungliga: maten.<br /> Jag försöker oftast tänka efter innan jag köper något "gör denna sak mitt liv roligare/bättre att leva?". Oftast är svaret nej och då låter jag bli att köpa, men inte alltid.<br /> Det jag tycker är knepigt är att trots att man tänker efter och inte handlar en massa prylar, så är de fasta kostnaderna så höga så det blir inget kvar ändå. Vi har ett hus som köptes billigt -99, men eldas med dyr olja och inte är så välisolerat. Alla barnen tränar mycket (friidrott och fotboll), behöver regelbundet nya träningsskor, äter som hästar, åker utomlands på träningsläger (inte 13-åringen). Jag idrottade också mycket i min ungdom och är så glad för allt som det gav mig! Alltså vill jag ge detta vidare till barnen trots att kostnaden är hög.<br /> Jag tänker mycket på att jag vill leva enklare (egentligen vill jag jobba mindre, jobbar heltid som sjukgymnast, och ändå ha pengar kvar till roligheter), men när det kommer till kritan har vi som familj inte lyckats än. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/vad-innebar-ordet-hallbart#post-120 fre, 21 Mar 2008 22:25:21 +0000 Anonym 120@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hållbarhet på det egna individuella planet är enklare att påverka, om man med det menar sunt leverne.<br /> Hållbar samhällsutveckling som oftast är vad som diskuteras, sedan minst 20 år tillbaka, definierades av Brundtlandkommisionen i slutet på 80-talet. Den är inget annat än en vision om en samhällsutveckling som inte äventyrar framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv på denna planet. </p> <p>Jag tror på en kombination av utbildning/information till så många människor som möjligt på denna planet. Detta framför allt för att förbereda folk för de politiska/sociala reformer som jordens ledare och politiker behöver genomdriva. Att tro att den tekniska utvecklngen och marknadskrafterna ska kunna lösa problemen är att sticka huvudet i sanden, vilket de flesta gör fortfarande. Marknadskrafterna är effektiva när det gäller att hitta lösningar på en viss typ av problem, men de tar inte den hänsyn som är nödvändig för att lösa mänsklighetens stora resurstrauma. Obekväma politiska reformer måste genomdrivas och det behövs ett brett samhällsengagemang för att få medborgarnas acceptans. Forum som detta är viktiga, de kommer att behövas. Något så otidenligt som gräsrotsarbete, folkbildnig etc. måste få en ny renässans. Någonstans tror jag att, trots att vi reser och flyger och shoppar som aldrig förr, så börjar vetskapen gro hos många att så här kan det inte fortsätta. Samtidigt är det lätt att misströsta ...... </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-119 sön, 16 Mar 2008 08:02:17 +0000 Miranda 119@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Oj du Jörgen det här får mig att ligga vaken på nätterna och fundera och inte vara nöjd alls ... ;)<br /> Jag läser just nu "Kärlekens roll" av Sue Gerhardt. Det är en populärvetenskaplig genomgång av modern forskning kring hjärnans utveckling under fosterstadiet och de första (två) åren. Gerhardt lutar sig bland annat på ett arbete av Allan Schore och slutsatsen är att hur vi bemöts som spädbarn spelar mycket stor roll för hur vi utvecklas känslomässigt. (Och , tror jag, vår upplevelse av att ha situationen under kontroll, att "stå upp för oss själva" och kunna vara nöjda!) Jag har inte kommit så långt än, men vad jag tror vi måste göra politiskt konkret är att uppvärdera spädbarns- och småbarnstiden.<br /> Redan som foster påverkas personen av mammans sinnesstämning! Hur går det ihop med den många gånger stressiga tillvaro många gravida har, när de måste jobba färdigt, lära upp en vikarie, stå ut med att det suckas bekymrat över att de "försvinner"? När det inte ses som politiskt korrekt eller socialt acceptabelt att vara trött när man är gravid, och behöva sova elva timmar per dygn?<br /> Ulla Waldenströms bok "Att föda" efterlyser ett "helikopterperspektiv" över förlossningsvården. Vi lever i en verklighet där instrumentella förlossningar och kejsarsnitt i allt högre grad ersätter tålmodig väntan och förlossningskonst som bygger på trygghet och tillit. Kanske förlossningar skyndas på för att det står någon ny på kö och behöver ett förlossningsrum?<br /> Hur förlossningen blir, och föräldrarnas känsla av sammanhang, kan också påverka hur tiden med barnet blir.</p> <p>Gerhardt poängterar också flera gånger hur förödande det är att nyblivna mammor (papporna nämns sällan) sedan lever väldigt isolerade med sina spädbarn. När partnern börjar jobba är mamma och barn väldigt mycket förvisade åt varandra och de flesta längtar efter sällskap. Också här har politiska neddragningar i Sverige försämrat situationen, genom att öppna förskolor har stängt. Varför inte öppna öppna förskolor igen? Varför inte ha öppna förskolor i närheten av arbetsplatserna , så att nyblivna förädlrar samtidigt chans att hålla den sociala kontakten med sina arbetskamrater?<br /> Jag tror också vi måste bli bättre på att lyssna på våra kroppar. Känna när vi är trötta, och när kroppen vill röra på sig. Och svara på det. Jag tror man kan öva upp sin lyhördhet för sin egen kropps behov under spädbarnstiden, om man lär sig möta sitt spädbarns behov med lyhördhet. Lär man sig det så kanske man kan slå till bromsen i tid och söka sig till situationer och miljöer som man mår långsiktigt bra av, t ex promenera i skogen.<br /> I linje med att bemöta varandra och i synnerhet spädbarn med lyhördhet tror jag det är förödande med kallsinniga s k expertråd om den s k femminutersmetoden, som innebär att man bokstavligen ska slå dövörat till för sitt barns gråt. Här utgör trötta föräldrar och deras barn botten av en hierarki. I sin D-uppsats i vårdvetenskap "När barnet ska äta och sova" visar Eva-Lotta Funkquist att vårdpersonal, kanske i missriktad välvilja, tar ifrån föräldrarna deras förmåga att av egen kraft få situationen under kontroll genom att berätta exakt för dem hur de ska göra. Både barnen och deras föräldrar förmås med hjälp av metoden att bortse från sina egna behov - att vara tillsammans. Denna metod lärs fortfarande ut på svenska barnavårdscentraler och jag begriper inte hur det kan vara tillåtet.<br /> Slutligen - föräldraledigheten. Den måste blir mer flexibel. De flesta barn börjar på dagis mellan ett och två års ålder, vilket är en mycket känslig tid, ur anknytningsperspektiv. Magnus Kihlbom menar i "Om små barns behov och utveckling" (utgiven av Myndigheten för skolutveckling) att det kan vara vanskligt att hitta "rätt" tillfälle att skola in barn i barnomsorg. Även här handlar det ju om att se individen och dess behov.<br /> Nu ska jag spela spel med mina barn! </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-118 tor, 13 Mar 2008 10:06:20 +0000 Jrgen Larsson 118@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Riktigt kloka tankar Miranda. </p> <p>Visst är det känslan av att vara nöjda som vi är ute efter. Om man inte blir bättre på att värja sig mot samhällets förväntningar så äts snart en en stor del av arbetstidsförkortningen upp av nya måsten och borden. </p> <p>Men det finns också viktiga politiska förändringar kopplade till downshifting. Det grundläggande är att ge anställda den formella rättigheten att begränsa sin arbetstid. Men också när det gäller känslan att bli nöjd så tror jag att det finns samhälleliga förändringar som är viktiga. Bara den lilla grejen med NIX-telefon och NIX-reklam gör det lättare för mig att vara nöjd med det jag har. Om man skulle hitta andra sätt att begränsa den missnöjesproduktion som är reklamens mål så skulle det vara ännu bättre. </p> <p>Men vad finns det för andra, politiska och individuella, vägar att förverkliga ökad nöjdhet?</p> <p>Jörgen Larsson </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/vad-innebar-ordet-hallbart#post-117 ons, 12 Mar 2008 10:02:40 +0000 Ankix 117@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>På ett personligt plan innebär en hållbar livsstil att man lever på ett sätt som håller i längden. Att inte träna 5 dagar i veckan men att satsa på vardagsmotion, att undvika stress men att inse att det kör ihop sig ibland så att man genom att äta vettigt och sova har beredskap för sådana perioder. Att inte jojobanta utan att äta nyttigare i veckorna så att man kan unna sig lite godsaker på helgen. Man skall ju orka hela livet så det gäller att hitta en livsstil som fungerar långsiktigt. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-114 sön, 09 Mar 2008 13:06:53 +0000 Miranda 114@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Ja det var alltså jag, Miranda, som skrev ovanstående. Glömde logga in. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/vad-innebar-ordet-hallbart#post-113 sön, 09 Mar 2008 13:05:56 +0000 Miranda 113@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Det jag har läst om jägare/samlare tyder på att dessa hade (har) en hållbar livsstil. Jägare/samlare strävade inte efter mer, de strävade efter balans. Tyvärr förutsätter ett liv som jägare/samlare att vi är en tusendel så många på jordklotet jämfört med i dag, och de flesta av oss är nog inte villiga att avstå från modern sjukvård, elektricitet choklad och andra goda sidor av civilisationen. Ofta när man nämner jägare/samlare som föregående med gott exempel ,slår folk ifrån sig och säger saker som "de hade det nog inte så enkelt de heller!" och visst är det säkert så men vad de hade var en livsstil som funkade i 100 000 år eller mer. Där står vi oss slätt är jag rädd. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-112 sön, 09 Mar 2008 12:56:01 +0000 Anonym 112@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jörgen, jag tror det är jättesvårt att skapa politiska lösningar kring downshifting. Jag är entusiastisk till (obligatorisk eller frivillig) 6 timmars arbetsdag för alla men jag tror man får backa ytterligare en bit för att komma åt problemet på ett djupare plan.<br /> Är det inte <em>känslan av att vara nöjd </em>vi vill åt? Att vi slipper hungra efter mer, jobba mer för att tjäna mer pengar och konsumera mer? Vilka politiska beslut kan främja känslan av att vara nöjd?<br /> Känslan av att vara nöjd ligger nära känslan av att ha kontroll över sitt liv, och känslan av ett sammanhang. Och just barnafödande är ett område där vi är extremt utsatta för experter. Budskapet "du och dina lösningar duger inte, vi kan det här bättre, överlåt det åt oss" trummas in i våra medvetanden tills vi internaliserar det. Man överöses med råd som inte fungerar, på ett så subtilt och samtidigt allomfattande sätt att föräldrar får skuldkänslor när de inte får verkligheten att se ut som kartan. Så samtidigt denna referensångest i mest uppenbar form av media men även t ex samtal med andra föräldrar i verkliga livet och på internet där bara de häver upp sin stämma som haft turen att få ett barn som lätt anpassar sig efter kartan, typ "Ja V har då alltid sovit hela nätterna".<br /> Jag tror att de politiska besluten som måste till måste erkänna att vi är människor med både kropp, intellekt, känslor och omgivning sammantrasslade så att det inte går att skilja ut en utan man måste ta alla i beräkning.<br /> Jag tror vi måste ändra radikalt på hur vi tar hand om varandra i samhället, och ge människor tillbaka känslan av kontroll över sina egna liv och beslut. Så att vi tar varandra på allvar och stärker varandra i stället för att enbart konkurrera.<br /> En ände att börja i är barnperspektivet. Om politiker och andra beslutsfattare kunde sluta se barnkonventionen som en slags glasyr som man ska smeta på toppen av alla belsut för att det har vi sagt, verkligen läsa paragraferna och fråga sig: Hur gör vi KONKRET för att genomföra detta?<br /> Ett samhälle som inte är bra för barn är inte bra för någon. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-111 lör, 08 Mar 2008 16:10:47 +0000 nynna 111@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hej!</p> <p>Jag som har barn under 8 har inte funderat så mycket på detta och jag har heller inte någon djuplodande analys att dela med mig av. Men en sak funderar jag på: Livspussel hit och tidspress dit! (jag blir helt matt bara av att läsa orden) För mig känns det minst lika viktigt att fundera över "pusslet" som över lösningen! Vi konsumerar relativt lite i vår familj. Ping, där sparade vi in både tid och pengar. (Aktiviteten "Shopping" förekommer helt enkelt inte hos oss.) Barnen har väldigt få aktiviteter. Ping, där fick vi lite tid över. Nu har vi som sagt barn under 8 och maken jobbar 80%, vilket lättar en hel del, men trots att vi har fyra barn så upplever jag inte något "pussel". Idag har jag handlat på Ica Maxi efter att ha lämnat sonen och hans kompis på innebandyturnering (kompisens pappa hämtar) och därefter cyklat och lämnat/hämtat två barn på två olika kalas, men det kallar jag planering. Jag är inte det minsta tidspressad. Faktiskt. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-109 fre, 07 Mar 2008 21:32:43 +0000 Anonym 109@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag pendlar till jobbet med tåg (sj). Om jag skulle arbeta deltid skulle resorna bli dyrare (per st) eftersom jag skulle gör färre resor men ändå betala lika mycket per månad. Resekostnaden utgör ju dessutom en större andel av inkomsten om jag tjänar mindre. Mitt förslag är helt enkelt att anpassa pendlingspriserna så att man inte behöver betala mer bara för att man åker mer sällan. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-108 fre, 07 Mar 2008 20:51:09 +0000 Anonym 108@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hej </p> <p> EN LITEN REFLEKTION TILL DITT SENASTE UTSKICK.</p> <p> Håller med fullständigt om ofrivilli heltidsarbete. kan säga att det är ett driv som jag har inom mig att man ska kunna välja själv hur mkt man vill jobba, tex om man har en fast tjänst men vill jobba mindre och då INTE har barn. Har tror jag tidigare i mejl beskrivit detta till dig.</p> <p>- Jag jobbade på ett ställe och en lite äldre kvinna utan egen familj inga bara eller så bodde i en lite billig bostad ville gå ned i tid för att ta hand om sin sjuka mamma. Kvinnan (min arbetskollega) hade väl tyckte hon så pass med pengar och lite utgifter som ensam och levde billigt så det skulle funka. - tror du hon fick jobba mindre?- nej utan då fick hon säga upp sig och kanske då söka annat jobb . så hon jobbade kvar. men det är just detta ska man inte själv få välja???</p> <p>Jag har som i ett led, långsiktigt led, att få folk att kunna bestämma själva över sin tid, blivit lokalpolitiker i sthlm. jAG , HAR INGA EGNA BARN SOM MÅNG SÄKERT HAR , ENDA JAG TYCKTE VAR BRA VAR VÅRDNADSBIDRAGET. </p> <p> då tänker jag inte på om det skulle kunna vara en kvinnofälla eller inte osv UTAN MIN ENDA aspekt är : låt människor få bestämma själv hur dem vill göra , staten kan ju inte bestämMA.</p> <p> SÅ I DETTA LÅNGSIKTIGA ARBETE SOM JAG JOBBAR FÖR LIGGER att om folk blir mer och mer vana vid att kunna betämma själv- det kanske börjar med vårdnadsbidraget., sen kommer nått annat , och attityderna förändras och ligger mer i tiden,och sen kommer det jag väntar på : att man ska kunna bestämma sin arbetstid själv. </p> <p>Om staten nu anser att vårdnadsbidraget skulle vara en fälla hit och dit, kvinnofälla eller arbetslöshetsfälla. men vad fan vi är vuxna människor. folk får väl gör som dem vill. - i detta land får människor söka vilken skit utbildning som helst typ arkeolog, och hur många får jobb som det???- Då borde regeringen ta bort möjligheten att bli arkolog för att vaddå folk går in en en arbetlöshetsfälla.??</p> <p>nä sluta å styra folk. det är lika dumt, som att säga att ta bort möjligheten till lån i banker, för det finns risk att en del människor hamnar hos kronofogden . Blah</p> <p> nä kämpa få rätt till deltid!!!"!!! och ett bättre och miljövänligare smhälle.</p> <p>Hur kan man politiskt driva denna fråga bredare, gällande ofrivilli heltid?</p> <p> Marie </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/ideer-kring-samhallsforandringar-for-att-losa-livspusslet#post-107 fre, 07 Mar 2008 13:17:18 +0000 Jrgen Larsson 107@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Nedan finns en förkortad version av det utskick som jag gjort till min sänlista (vill du vara med på den så maila mig <a href='mailto:jorgen.larsson@sociology.gu.se' rel="nofollow">jorgen.larsson@sociology.gu.se</a>)</p> <p>En samhällsförändring som skulle göra det något lättare för fler att downshifta vore att ge alla samma rätt som småbarnsföräldrar har idag, dvs rätten att gå ner till 30 timmars arbetsvecka men med sänkt lön. Holland har infört en förändring som bl a ger personer rätt att gå ner i tid för att ta hand om anhöriga. </p> <p>Men även en sådan lagförändring skulle bara fungera för en del individer. Vad finns det för andra idéer kring förändringar på ett samhälleligt plan som kan leda till att vardagen fungerar bättre? Mitt intryck är att det finns få idéer och framförallt nästan ingen diskussion om detta. </p> <p>Vår nuvarande regering driver främst två idéer: vårdnadsbidrag och subventionering av hushållstjänster. Jag vill hävda att relativt många skulle ha råd med städhjälp (men knappast den ensamstående mamman som jobbar i vården). Men hur stor är då potentialen för hushållstjänster? Om man ska köpa mycket tjänster så kanske en familj kan ha 4 timmars hjälp i veckan för städning och tvätt. Om man ska gå vidare för att få ytterligare avlastning så kommer man in på barnen. Det kan då handla om att man köper tjänster för att hämta på dagis/skola och för att passa barnen på kvällar. Detta är då något som kommer utöver de kanske 40-50 timmar i veckan som barnen är på dagis/skola/fritids. Jag tror inte att speciellt många föräldrar är intresserade av denna strategi. Potentialen är alltså i huvudsak att avlasta ca 4 timmar i veckan. Med det här resonemanget vill jag visa att hushållstjänster har en viss, men ändå begränsad, potential, för att lindra livspusslet. </p> <p>För 1,5 år sedan skrev jag en debattartikel med ett förslag som innebär en frivillig arbetstidsförkortning för föräldrar med barn i förskoleåldern. Syftet skulle framförallt vara att göra det accepterat även för pappor, och inte bara mammor, att förkorta arbetstiden. Förslaget innebar endast 5 timmars arbetstidsförkortning vilket har den fördelen att båda föräldrarna behöver förkorta sin arbetstid för att det ska innebära en rejäl lindring (extra förmånliga villkor behövs för ensamföräldrar). För att locka pappor så fanns det en kraftig jämställdhetsbonus med i förslaget. Vill du läsa artikeln så finns den på <a href='www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu' rel="nofollow">http://www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu</a> Jag har haft kontakt med flera politiska partier om förslaget men jag vet inte om det är något parti som seriöst överväger något liknande. </p> <p>Vilka förslag diskuteras då från vänsterhåll? Det är slående att Socialdemokraterna hittills inte har kommit med något förslag alls. Vänsterpartiet och miljöpartiet strävar ju båda efter en allmän arbetstidsförkortning. Men samhällsklimatet pekar väl knappast på att detta är något som är på gång. I artikeln ”Vänstern och vardagen” finns fler idéer från vänsterhåll (<a href='http://www.arbetaren.se/articles/inrikes2008035' rel="nofollow">http://www.arbetaren.se/articles/inrikes2008035</a>). Det är en diskussion mellan fyra personer och artikeln har följande ingress: ”Att förändra vardagen, det så kallade livspusslet, kräver varken pigavdrag eller vårdnadsbidrag, utan snarare en förnyad diskussion om kollektivhus, krav på förkortad arbetstid, ett ifrågasättande av heteronormativiteten, samhällsplanering och att professionalisera delar av det obetalda arbetet.”</p> <p>Vad tycker du om förslagen som nämns ovan? Har du idéer på andra förslag. </p> <p>Jörgen Larsson </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/sjalvvalda-forbattingsinitiativ#post-105 lör, 01 Mar 2008 07:30:24 +0000 Miranda 105@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Åtaganden - det låter som något jobbigt? ;)<br /> Jag tror jag gör livsval mer med hjärtat än med hjärnan.<br /> Det är klart att det kan kännas motigt ibland, men på det stora hela skulle jag inte vilja byta.<br /> För mig är det viktigt att<br /> - odla min egen mat i den utsträckning jag förmår<br /> - laga mat från grunden (bägge dessa punkter tillsammans gör att det blir minimalt med förpackningar)<br /> - ta cykeln när det är möjligt<br /> - slippa shoppa (min dotter, 11 år säger "HUR kan folk tycka shoppa är kul?" och jag håller med.) </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-104 lör, 01 Mar 2008 07:24:25 +0000 Miranda 104@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Både jag och min man är uppvuxna på lantbruk med bägge föräldrarna tillgängliga i stort sett hela dagarna, för min del de första 5-6 åren, för min mans del med barnflickor på gården för barnomsorgen. Min man driver släktjordbruket och redan innan vi fick barn slutade han det lönearbete (som han är utbildad för och) som han hade parallellt med jordbruket - bland annat med tanken att vara mer tillgänglig för barnen.</p> <p>Vi kom att få tre barn under loppet av fyra år. När jag väntade trean fick jag ett drömjobb för mig, deltid, hemifrån som anställd av en ideell förening som jag brinner för. Nu har jag haft detta jobb i åtta år på mer eller mindre deltid. När jag jobbar så stirrar jag mestadels in i en dator eller pratar i telefon så barnen har gått på dagis. Min man har många fler arbetstimmar med lantbruket än jag har i mitt lönearbete, men å andra sidan har han många gånger haft med barnen på traktorn eller i stallet.</p> <p>Dessutom är vi väldigt förtjusta i att göra saker själva och fuska med självhushåll. Det är väldigt sällan vi bara slappar, vi är aktiva för det mesta , men det blir inte mycket pengar av det, varken in eller ut så att säga. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-100 ons, 13 Feb 2008 22:08:41 +0000 jonas 100@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Innan jag och min fru fick vårt första barn för lite drygt ett år sedan hade vi ett långt samtal om vad vi ville göra med vår livssituation. Vi var på det klara över att vi skulle behöva flytta till något större ganska omgående när barnet kommit. Eftersom vi bor i Stockholm så såg vi två alternativ.</p> <p>1) Flytta från stan till någon kranskommun till ett radhus eller villa. Skaffa två bilar för att kunna pendla till jobbet smidigt.</p> <p>2) Flytta till större lägenhet i stan, se till att få dagis nära hemmet och jobben på nära avstånd med kollektivtrafik.</p> <p>Vi är båda runt 30 och våra kompisar som är i samma livssituation börjar så smått anamma det första alternativet. Vi ser vad denna livsstil kräver i form av ekonomiska kostnader för boende och bilar och tidskostnad för pendling.</p> <p>För oss kändes det ganska självklart att köra på det andra alternativet. Nackdelen är att vi inte får en egen gård som barnen kan springa på, men jag är övertygad om att vi genom en enklare vardag med mindre tidsspill och större möjlighet att gå ner i arbetstid kommer att kunna vara bättre föräldrar än om vi utsjasade släpper ut barnen på villatomten för att få vila lite efter bilköande hem.</p> <p>Innan jul flyttade vi till en större lägenhet och det har vi inte ångrat. Vi kommer sannolikt att få dagisplats på ett dagis 200 meter från huset, frun har 25 minuter till jobbet med kollektivtrafik (jag vet att det låter mycket för er som bor i en mindre stad...). Själv funderar jag på om jag ska försöka byta till ett jobb som är närmare hemmet. Just nu har jag 45 minuters restid vilket känns i mesta laget. Jag kommer sannolikt att gå ner i arbetstid när jag börjar jobba igen efter min föräldrarledighet.</p> <p>Vi har haft ett stort fokus på att få lite stress och pusslande i vardagen och hittills så känns det som att vi är på rätt väg. Jag är övertygad om att det går att leva ett avslappnat liv även i staden. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/beratta-hur-ni-gjort#post-99 ons, 13 Feb 2008 15:08:05 +0000 Hanna Welin 99@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag är journalist på Helsingborgs Dagblad och jobbar med våra temasidor Familjeliv. Nu letar jag efter någon familj som gjort en form av medveten downshifting(självklart behöver ni inte haft just det begreppet som riktmärke). Och apropå ett tidigare inlägg behöver det inte handla om att ha gått från ett "statusjobb" till ett enklare. Jag är helt enkelt intresserad av hur just din familj resonerat, prioriterat och bestämt er för att leva.<br /> Enda kravet är att ni bor någonstans i nordvästra Skåne med omnejd.<br /> Hör av dig!<br /> Hanna Welin<br /> <a href='mailto:hanna.welin@hd.se' rel="nofollow">hanna.welin@hd.se</a><br /> 042-489 93 67 </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-98 mån, 04 Feb 2008 13:53:31 +0000 Eva 98@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Jag har inte jobbat heltid sedan jag fick barn för 15 år sedan, men jag har inte sett det som downshifting. Det har helt enkelt varit ett nödvändigt val för överlevnad. </p> <p>Däremot har jag sedan många år omvärderat vad det innbär att leva ett "lyckat" liv, och jag har påbörjat en ny, oviss, väg där meningsfullhet,hållbart leverne och glädje är ledstjärnor. Jag är helt "fed-up" med shopping, konsumtion och prylar och hur vi stressar runt idag. Jag är tjänstledig, studerar och lever så billigt som möjligt. Återanvänder, köper saker på loppis om jag behöver ngt, osv. Min man jobbar som vanligt, så jag är dessutom hemmafru och ser bl.a till att familjen får bra mat på bordet varje kväll.<br /> Detta uppskattas mycket, liksom att jag är hemma på eftermiddagarna när barnen kommer hem.<br /> Jag trivs jättebra nu, men tror inte att jag kan leva såhär under lång tid även om vi skulle klara det ekonomiskt. Jag har behov av att verka i ngt större, arbeta tillsammans med andra människor, för ett syfte som är meningsfullt. De flesta, som inte är pensionärer, är borta långa dagar och så här års ser man inga människor ute. Det kan bli lite ensamt att vara hemma, tänk om villakvarteret hade lite liv och verksamhet på dagarna så mycket mer trivsamt det skulle bli. Lite informella kontakter. Så är det kanske på en del ställen, men där jag bor är det heldött på dagarna. </p> <p>Vi funderar mycket i familjen på hur man ska göra för att hitta ett enklare socialt liv, där spontant umgänge med grannar o.dyl kan utvecklas. Utan att bo i ett fullt utvecklat kollektiv så skulle vi vilja ha enklare vägar till att dela vardagen med fler än den lilla kärnfamiljen. Någon som kan tipsa om sociala miljöer /projekt / ideer på detta tema som fungerar bra ? </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-97 lör, 02 Feb 2008 00:14:11 +0000 Nyns-Monika 97@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Ovanstående inlägg är jag, <strong>Nynäs-Monika </strong>skyldig till. Det var första gången jag loggade in,och det råkade bli någon liten miss ;).<br /> Den här sajten har förresten blivit enormt intressant på sistone.<br /> Tack alla ni som jobbar med den! </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-96 fre, 01 Feb 2008 01:28:44 +0000 Anonym 96@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Liksom Karin har jag gått ner i arbetstid. Jag gjorde det efter att ha läst boken Rik på riktigt. Det var en riktig ögonöppnare. Jag är inte gift och har inga barn. Trots det vill jag inte arbeta mer än nödvändigt. Det finns så mycket annat i livet att njuta av. Jag läser mycket, både skönlitteratur och facklitteratur. Tycker också om att skriva och har börjat utveckla det intresset genom att gå kurser på Skrivarakademin. Allt detta och mycket därtill hinner jag med nu. </p> <p>Jag jobbar bara 60 % som personlig assistent, och har inga som helst ekonomiska bekymmer. Jag shoppar aldrig för nöjes skull, utan bara när jag behöver något. Att bo i en liten stuga mitt i naturen, som jag gör, känns som en stor ynnest, och dessutom har många av mina grannar samma värderingar som jag. Här vinner man möjligen status genom att ha låg elförbrukning - min ligger på c:a 4 kwh/dygn - men knappast på att ha en dyr bil eller andra statussymboler. </p> <p>Jag har aldrig ångrat att jag har minskat arbetstiden, och jag är tacksam mot Fredrik och Jörgen, vars bok inspirerade mig till en positiv förändring som enbart har berikat min tillvaro. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-95 ons, 30 Jan 2008 14:57:37 +0000 MankePanke 95@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Om man söker en mer teoretisk förståelse för fenomenet kanske vi skall prata om förändringar i sociala koder samt hur dessa relaterar till olika sociala grupper. Vad vi ser i begreppet downshifting är en förändring i en social kod för en medialt framhållen social grupp: Idealbilden av framgångsrika karriärmänniskor (jfr Jörgens inlägg). Visst kanske denna grupp existerar, men är det inte mer troligt att det vi har att göra med en väl endimensionell kategori, där själva förenklingen gör idén både lättbegriplig och projicerbar? Om så är fallet gör det att själva begreppet downshifting kan vara missvisande, en medial konstruktion som exkluderar andra grupper från fenomenet. Betraktar vi istället fenomenet med utgångspunkt att det är en social kod som sprider sig allt mer mellan olika befolkningsgrupper, kan vi istället kanske finna andra typer av aktiviter i andra grupper vilka relaterar till en och samma värderingsförskjutning? Kankse att de imateriella dimensionerna av våra livsprojekt ges större utrymme.<br /> För att också delvis gå i polemik med Ölandsbon, tror jag inte ett dugg på att omgivningen är statusbefriad, däremot skulle jag kunna tänka mig att statusen byggs upp med andra sociala koder (markörer) än de som tar sig materiella uttryck. Men å andra sidan behöver inte det betyda ett dugg för er, vare sig ni ser det eller inte. Huvudsaken är att ni trivs och är nöjda med ert val. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/egen-berattelse-om-downshifting-i-praktiken#post-94 ons, 30 Jan 2008 09:48:37 +0000 Karin 94@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Hej!</p> <p>Fick syn på inläggen om Downshiftning och inser att jag har helt missat den grejen i massmedia. Tydligen har vi ägnat oss åt detta utan att veta om det.<br /> För den som är intresserad så tänkte jag berätta lite om hur vi har ägnat oss åt "Downshiftning". </p> <p>Sedan vi fick barn för 10 år sedan så har både min man och jag arbetat 80%. Vi är båda civilingenjörer på större företag. Vi är mycket glada att vi gjort detta för det har gett oss tid att vara med våra barn i vardagen. </p> <p>Men det har haft baksidor också. Arbetar man på en arbetsplats när heltid eller mer är normen så blir det lätt att man försöker prestera lika mycket på 80 % som andra gör på heltid. Detta har medfört att vi båda två i omgångar trots vår downshifting upplevt mycket stress och press och "gått in i väggen". </p> <p>Just nu sitter vi i situationen att arbetsgivaren inte längre tillåter att vi jobbar deltid. Då alternativet att vi båda skall arbeta heltid känns helt omöjligt så står vi inför alternativet att göra något radikalt av den typen det brukar stå om i tidningarna. Att helt ge upp det gamla livet och byta till något nytt. Ett annat alternativ är att gå tillbaka till en mer traditionell fördelning där en arbetar heltid och en mer eller mindre är hemma fru/man.</p> <p>Slutsatsen av mina erfarenheter är att många fler borde pröva på att arbeta deltid och att det visst går bra ekonomiskt med två hyfsade löner. Vi har definitivt inte levt särskilt fattigt eller sparsamt, men det är klar att vi har inte kört omkring i nya SUV:ar. Skall man arbeta deltid så krävs det dock en förstående chef och det är som alltid jobbigt att gå mot strömmen för vad som är normen i samhället.<br /> Det skulle vara intressant att höra från andra som har erfarenheter av downshifting. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-93 ons, 30 Jan 2008 09:07:09 +0000 Anonym 93@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Se downshifting som en nödvändighet (positiv sådan) för ett hållbart liv med tanke på vår miljöpåverkan istället för en egoistisk handling. För ett tag sedan såg jag en intervju på TV av en ung barnfamilj som deltog i ett "koldioxidbantnings-projekt", tror det var i Stockholm. De berättade om allt de lärt sig och alla förändringar de gjort. Avslutningsvis nämnde de att de till sin förvåning plötsligt upptäckte att de nu hade mer pengar över. Så mycket att de kunde minska sin arbetstid! Det visar så tydligt hur detta hänger ihop - vill vi verkligen minska vårt ekologiska fotavtryck hamnar vi med all säkerhet i ett läge där vi konsumerar mindre och därför behöver mindre pengar. Alltså en form av downshifting.</p> <p>Det omvända KAN gälla, men inte med samma automatik. D v s genom att leva ett enklare liv - downshifta - frigör vi egentligen tid och resurser för att kunna leva ett hållbarare liv, men det kräver en medvetenhet och en aktiv handling i detta fall. </p> http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet/page/2#post-92 tis, 29 Jan 2008 22:29:03 +0000 Eva 92@http://tidsverkstaden.se/forum/ <p>Det här med att ha en plan, som någon skrev, tror jag är viktigt. Man behöver förbereda sig både ekonomiskt och mentalt för att göra en ordentlig förändring i livet. Även om man har råd att jobba deltid säg 20 tim/v. , så är det risk att man blir lite ensam i sin vardag om man inte har andra verksamheter pågång. De flesta människor i ens omgivning är fullt upptagna av sina jobb, så sådär värst socialt behöver det inte bli med grannar osv. Men att bli ledare i sitt eget liv är underbart, det försöker jag just nu. Har man haft en arbetsgivare som bestämt vad man skall göra i 15 år, så är man ovan att dra upp nya riktlinjer. För det mesta är det underbart, men vissa dagar kan kännas tyngre. Jag tror jag förstår hur en del pensionärer kan känna när ett långt yrkesliv är slut, det blir en sorts tomhet och man måste ge mening till sitt eget liv. Klarar man av det och kan leva på små ekonomiska medel då tror jag man har lyckats! </p>