Välbefinnande och växthusgaser
29:e april 2019 av Fredrik
Klimatomställning Göteborg 2.0 är en i högsta grad informativ rapport när det gäller villkor för den nödvändiga klimatomställningen. Jörgen Larsson (som var med och grundade Tidsverkstaden) är en av huvudförfattarna. Han är numera assisterande professor i Sustainable Consumption på Chalmers Tekniska Högskola.
Tre olika scenarier för utfall avseende klimatpÃ¥verkande utsläpp 2050 undersöktes i rapporten – BAU: business as usual, DKI: dagens klimatpolitiska inriktning, d v s utfall om dagens (läs 201o) mÃ¥l för klimatpolitiken nÃ¥s, samt 2050 Klimat: göteborgarna har ”en hÃ¥llbar och rättvis utsläppsnivÃ¥ av växthusgaser Ã¥r 2050” som är mÃ¥let i Göteborgs Stads Klimatstrategiska Program.
Rapporten omfattar flera väsentliga frågor. En av dessa är vilka förändringar i konsumtionsmönster som krävs för att göteborgarna ska nå den hållbara och rättvisa nivån, som sägs vara under 2 ton per person i ett konsumtionsperspektiv. Läs mer i rapporten om hur sådana konkreta förändringar behöver se ut. En annan viktig frågeställning är: hur skulle göteborgarnas välbefinnande påverkas av de nödvändiga konsumtionsförändringarna. Detta är en avgörande fråga för möjligheterna till omställning, för vem vill bidra om de tror att livet kommer att blir ruttet om vi ska lyckas ställa om.
843 personer medverkade i en undersökning där man dels gjorde en kartläggning av deltagarnas livsstil och räknade om till ton CO2 och dels frågade om deltagarnas subjektiva välbefinnande. I korthet kom man i undersökningen fram till att:
– utsläppen av växthusgaser varierade mellan c:a 2 ton för den som hade lägst utsläpp till c:a 22 ton för den som hade högst. Genomsnittet för de som ingick i undersökningen var 8,3 ton per person.
– den främsta bakomliggande faktorn för höga växthusgasutsläpp var hög nettoinkomst. Hög inkomst ger ju stort utrymme för konsumtion.
– den övervägande delen av de tillfrÃ¥gade skattade sitt välbefinnande till mellan 7 och 9 pÃ¥ en 10-gradig skala. Det ska sägas människor ofta skattar sitt välbefinnande högt, men ändÃ¥.
– i undersökningen fanns ingen signifikans för samband mellan höga växthusgasutsläpp och högt välbefinnande. Det fanns de med mycket lÃ¥ga utsläpp som hade mycket högt välbefinnande och de med mycket höga utsläpp som hade mycket lÃ¥gt välbefinnande. LÃ¥ga utsläpp och lÃ¥gt välbefinnande och höga utsläpp och högt välbefinnande. Och allt däremellan – inga som helst mönster kunde upptäckas. I regressionsanalys som ocksÃ¥ gjordes visade stor bostadsyta, mycket bilkörning, omfattande flygande och rejäl konsumtion av rött kött (alla med stora utsläpp) ingen signifikans alls för välbefinnandet. Det gjorde däremot känslan av att ha tid att umgÃ¥s med vänner och familj och till annat som är viktigt för välbefinnande i vardagen.
– bland de som som hade högt välbefinnande och lÃ¥ga utsläpp (d v s det som är eftersträvansvärt ur klimatsynpunkt) kunde man i undersökningen finns följande särdrag: mindre materialistiska värderingar, lägre tidspress och kortare pendlingstid.
– bland de som hade lÃ¥gt välbefinnande och höga utsläpp (det sämsta av tvÃ¥ världar) fann man motsatsen, det vill säga starka materialistiska värderingar, hög tidspress och lÃ¥ng pendlingstid.
En relevant slutsats är att det går att leva både gott och klimatsmart. I alla fall om vi drar ner på saker som ger stora utsläpp och som tydligen inte inverkar på välbefinnandet.
När det gäller att bryta bilresevanor, flygvanor och köttvanor så kan dessutom en neddragning medföra att man upptäcker nya sätt att göra saker som gör vardagen rikare och mer spännande. Man kan upptäcka fördelarna med att cykla eller att man kan läsa tidningen på bussen. Man kan upptäcka värdena med att ta ett nattåg istället för att gå upp kl 04:30 för att ta sig till flygplatsen. Man kan upptäcka att det är kreativitetsstimulerande för matlagningen och dessutom gott att hitta alternativ till nötkött.
Några korta fakta miljöfakta kopplat till ovanstående:
– att flyga mellan Göteborg och Stockholm släpper ut tusentals gÃ¥nger mer CO2 än om man Ã¥ker med X2000. Siffrorna varierar beroende av beräkningsgrund, men WWF räknar med 20.000 ggr, SJ 50.000 ggr och Naturskyddsföreningen räknar/räknade 74.000 ggr. Hur som helst en hinla mÃ¥nga gÃ¥nger.
– 1 kg nötkött skapar utsläpp pÃ¥ mellan 12 och 40 kg CO2-e. Det gÃ¥r Ã¥t 8-10 kg foder till 1kg nötkött. Boskapsuppfödning stÃ¥r för 80% av jordbrukets växthusgasutsläpp. Boskapsuppföding tar i ansprÃ¥k 70% av världens landareal för matproduktion, men stÃ¥r bara för 20% av vÃ¥rt kaloriintag.
– 80% av alla bilresor i tätorter i Sverige är kortare än 4 km. När en bil kallstartar drar den 2-3 ggr sÃ¥ mycket bränsle som en varm motor och förbränner dessutom bränslet mycket sämre med oproportionerligt stor utsläpp som följd.
Det finns alltsÃ¥ starka miljöskäl till att dra ner pÃ¥ sÃ¥dant. Särskilt med tanke pÃ¥ att det – enligt ovan relaterad undersökning – inte har nÃ¥gon negativ signifikans för välbefinnandet.
