Till Startsidan

Vi lyssnade på: Karin Bradley

5:e juni 2013 av Fredrik

Karin Bradley, forskare och assisterande professor på KTH besökte Göteborgs Stadsmuséum en kväll i maj 2013 .  Karin intresserar sig bland annat  för sociokulturella perspektiv på hållbar utveckling och miljörättvisa.

I intervjuer har Karin bett människor beskriva bilden av en miljövänlig svensk. Då beskrivs välutbildade människor som sopsorterar, kör miljöbil har råd att köpa ekologiska mat, plockar svamp, etc. Ungefär som de boende i det villaområde i Stockholm som Karin undersökte. Det visade sig i undersökningen att de som såg sig själva som miljövänliga i själva verket var de som hade störst ekologiska fotavtryck.

Inte långt från villaområdet ligger ett miljonprogramområde. Kanhända fungerade inte källsorteringen lika väl som i villaområdet och det köptes inte heller lika mycket ekologiska varor. Ändå var de ekologiska fotavtrycken radikalt mindre här. Förklaringen är såklart att människor i miljonprogramsbostäderna hade mindre bostadsyta, konsumerade betydligt mindre, hade inte råd att åka på semester med mera.

En pikant detalj var att miljöstrategen i stadsdelen ägnade c:a 90% av sin tid till att stimulera de boende i miljonprogramsområdet till att leva mer miljövänligt och 10% av tiden i villaområdet. Trots att den totala miljöpåverkan i stadsdelen var ungefär omvänd. Det är oftast  enkelt att svara på frågan ”Vem lever hållbart”? Den som inte har råd att konsumera så mycket.

Karin pratade också om ”hållbar konsumtion” – det där begreppet många hoppas få fyllt av innehåll, men som sällan sker. ”Kollaborativ konsumtion” kan kanske vara något att hoppas på.  Det handlar inte om kollektiv konsumtion som bil-pooler eller liknande som sköts av någon organisation, utan här är det vanliga människor som vill dela ägodelar och byta tjänster.  Peer-t0-peer, d v s mellan likar. Inget nytt i sig att dela grejer, men Karin tog upp många exempel på saker som rör sig på området och som kan underlätta framöver.

Bland annat nämndes Air B´n B som är en starkt växande företeelse där man kan hyra ut sin lägenhet, sitt hus eller ett rum. Utan mellanhänder. På  Streetbank kan människor i ett grannskap lägga in de grejer – maskiner, verktyg, utrustning, fordon, med mera – som man har och gärna delar med sig av – utan att ta betalt.  Med hjälp av Landshare kopplas människor med för stora trädgårdar eller marker ihop med andra som vill ha mark för att odla. Det finns också en svensk Landsharehemsida. Det finns mycket väl etablerade exempel där människor hjälps åt att bygga upp saker utan ekonomiska transaktioner. Wikipedia är kanske de mest kända. Inom IT-världen är det vanligt med Open Source – programmerare bygger programvaror (ex. Open Office) och operativsystem (ex. Linux) tillsammans så man slipper köpa saker av multinationella företag som Microsoft med flera och låsa in sig i deras system. Karin tipsar om att en av de som skrivit och tänkt mest om kollaborativ konsumtion är Rachel Botsman.

Kollaborativ konsumtion hyllar andra värden är den traditionell konsumtion som bygger på pengar.  När vi delar saker är istället tillit den viktigaste valutan – ”the new currency is trust”. Om alla sköter om grejerna så funkar det. Det bygger på att bidra, fylla varandras behov utifrån det vi har och inte har, att arbeta tillsammans och tanken att det som kan delas också ska delas.

Karin Bradley ska framöver ägna tid åt att undersöka vilka möjligheter och eventuella problem en utbredd kollaborativ konsumtion kan medföra. Som exempelvis arbetsrättsliga och skatterättsliga. Tack Karin för att du delade med dig så att vi kan dela med oss.


Föreningen Tidsverkstaden   •   Södra Larmgatan 6   •   411 16 Göteborg   •   e-post: info@tidsverkstaden.se
Copyright © 2017 Föreningen Tidsverkstaden  •  Om cookies  •  Webmaster  •   Credits  •   Powered by WordPress