Till Startsidan

Om Ring P1 och fördelen med fast lön

9:e september 2011 av Fredrik

Mycket kan sägas om radioprogrammet Ring P1. Till exempel att det är ett forum där alla har möjlighet att  komma till tals med alla slags åsikter.  I sig ett kännetecken på att vi lever i någon slags demokrati med fungerande yttrandefrihet. Mycket mer än så ska vi inte säga om Ring P1(en kontorskollega var en gång med och startade programmet och vi vill inte äventyra stämningen på arbetsplatsen), men visst kan det vissa dagar uppfattas som en slags kompost för missnöjesyttringar som normalt inte hittar en bredare publik än de närmast fysiskt  närvarande. En förhoppning kopplad till den tanken kan väl vara att missnöjesmissilerna som sänds iväg möjligen kan evaporera ut i etern istället för att explodera över de som råkar vara i geografisk närhet till avsändaren. Också att ett samtal till Täppas Fogelberg, Alexandra Pascalidou eller andra kan ha en lätta-på-trycket-funktion för inringaren så att eventuella förhöjda blodtrycksvärden kan normaliseras något och minska risken för att missnöjet imploderar inom avsändaren.

(Illustrationen till höger är gjord av Juraj Cajchan och har använts i boken ”Rik på riktigt”)

Hur som helst. Härom veckan debatterades (tydligen över flera dagar) om bemanningsbranschens inverkan på arbetsmarknaden och arbetstryggheten (något som jag för tillfället avhåller mig från att kommentera). Nu hörde jag inte allt som sades i frågan, men uppenbarligen var en av aspekterna som togs upp den om osäkra inkomster och konsekvenserna av dylika förhållanden. Nåväl, den kvinna som ringde in gav en motbild till kritiska saker om branschen som tydligen sagts tidigare i veckan. Hon berättade att hon trivdes jättebra med att arbeta med olika  uppdrag på olika arbetsställen och visst hade en säker inkomst i form av fast månadslön. Det var väl bra att vi fick veta att fast lön förekommer i bemanningsbranschen, men det som väckte undertecknads reaktion var när hon uttryckte vilken den stora fördelen med att ha en fast lön är. Nämligen ”att jag kan gå till banken och låna pengar”.

Jaha. Är det som gör det bra att ha en fast lön? Kanske har jag missat något. Trodde att fördelen med att ha en fast lön är att ha lite koll på ekonomin, vilket skänker trygghet och gör att vi vet vilka konsumtionsramar vi har att röra oss inom och i vilken utsträckning vi kan planera framåt och eventuellt då och då har utrymme att slå oss lite lösa (dock inom ramarna) och ändå ha råd att betala räkningar. Vilket ger möjlighet till upplevelsen av en vardagligt realistisk blandning av ekonomisk trygghet, ekonomisk frihet och eventuell hoppfull längtan efter framtida standardökning.

Kanske är jag lite överkänslig, men vad säger ett sådant uttalande om vår tid? Är det ett tecken på att vi har gjort framsteg? I så fall känns det lite som då någon påstod att det var ett framsteg att kannibaler börjat ät med kniv och gaffel. Säger det inte något om att vi har blivit frikopplade från tanken att det finns vissa begränsningar för hur vi lever (och nu tänker jag tillfälligtvis inte på aspekten att vår västliga konsumtionsnivå är totalt ohållbar)? Det behövs väl  ingen civilekonomexamen för att förstå att inkomster och konsumtionsnivå behöver ha ett samband över tid för att den vardagsekonomiska ekvationen ska gå ihop. Eller har det helt – med benägen hjälp av finurliga finansinstitut –  fallit i kollektiv glömska att pengar som lånas en dag ska betalas tillbaka? Tänker inringarinnan köpa en ny bil för de lånade pengarna? Eller ta två veckor time-out med all-inclusive? Eller något annat lika grad av värdebeständighet? Eller kanske tänker hon låna pengar till ett eget hus eller bostadsrätt och räknar med att värdet ska stiga så att hon inte ska behöva använda framtida delar av sin fasta lön att betala tillbaka de pengar hon lånat med lönen som säkerhet. Det har visserligen fungerat så för många som köpt bostad, i alla fall under de senaste 30 åren.  Men den utvecklingen verkar vara på väg att förändras. Och hur går det då? Som i USA kanske, då de ”subprimelån” som växte fram ur tanken att fastigheter alltid stiger i värde och höll på att fälla hela världsekonomin när de inte steg längre, utan sjönk. Hade inte ofantliga mängder skattepengar använts till att rädda finansinstitut runt om i världen, hade betydligt fler än Leman Brothers och några andra spekulationsorganisationer gått under. Skattefinansierade räddningsaktioner av finansinstitut sker ju oftast till priset av nedskuren välfärd och/eller uteblivna reformer. Vanliga människor tenderar att i slutändan få betala räkningen för finanssektorns spekulationslekar och deras alltför frestande generösa utlåningspolicys (se filmen ”Inside Job” för mer kött på dessa ben). Samma sak kan kanske komma att visa sig om överpositiva politikers obändiga tro på ständig tillväxt och börsens ständigt ökande värde kommer på skam. Kanske blir det trots allt inte ”den som har flest prylar när han dör som vinner”. Kanske blir det istället så att den som via måttfull konsumtion inom ramen, har minst osäkrade lån och fiffiga fonder medan han/hon lever, som visar sig ha valt en fruktsam väg. Den som lever får se….

Några av syftena med Ring P1 är säkerligen att väcka känslor och skapa debatt. Tydligen fungerar det. Men det är skönt att ha en hemsida att kunna skriva av sig sin frustration på så man inte måste välja mellan att ringa Ring P1, drabba närmiljön eller lagra den inombords. Och detta inläggs missnöjesyttringar drabbar ju bara de som eventuellt hittat hit. Till fromma för kontorskollegor och sveriges radiolyssnare.

Griniga gubben



Föreningen Tidsverkstaden   •   Södra Larmgatan 6   •   411 16 Göteborg   •   e-post: info@tidsverkstaden.se
Copyright © 2017 Föreningen Tidsverkstaden  •  Om cookies  •  Webmaster  •   Credits  •   Powered by WordPress