Mer pengar? Mindre kött? Färre barn?
14:e maj 2011 av Fredrik
Mer pengar? Mindre kött? Färre barn?
Frågor om hur vår tids kriser ska mildras berördes på föreläsning på Ekocentrum i i Göteborg.
Kenneth Hermele kom till stan (Göteborg) för ett föredrag om de multipla kriserna. Egentligen skulle han bara prata om finanskrisens konsekvenser, men blev pÃ¥ tÃ¥get upp sugen pÃ¥ att ta upp även matkrisen och klimatkrisen. Hermele styrker ingen medhÃ¥rs – och det behöver han inte heller. Mer pÃ¥läst person är svÃ¥rt att hitta. Här följer ett utdrag frÃ¥n det han tog upp, samt lite blandat ur diskussionens vÃ¥gor – som gick höga. Allt med reservation för smärre missuppfattningar.
Kenneths kommentar kring finanskrisen är rätt sÃ¥ talande för hans rättframma sätt: ”man ska inte lÃ¥ta en bra kris gÃ¥ sig ur händerna..”. Han menade att en rejäl djupdykning kan vara det som behövs för att ge möjligheter till ett paradigmskifte. Nu blev det kanske inte sÃ¥ mycket med just det. Räddningspaketet för USA:s ekonomi uppgick till c:a 1.000 miljarder dollar. Beloppet för stimulans av Kinas ekonomi lÃ¥g ungefär pÃ¥ samma nivÃ¥. Att jämföra med det samlade bistÃ¥ndet till den ”fattiga världen” som ligger pÃ¥ 100 miljoner dollar. Det känns om att det finns resurser. FrÃ¥gan är hur man använder dem. Och dÃ¥ togs inte frÃ¥gan upp om hur mycket olika länder satsar pÃ¥ sina ”försvar”.
När det gäller matkrisen meddelade herr Hermele att ”detta är det enda positiva jag kommer att säga idag”. Detta ljus i mörkret kom pÃ¥ frÃ¥gan om hur vi – utan att ta i ansprÃ¥k ytterligare skogsomrÃ¥den – som ju är sÃ¥ viktiga för koldioxiduppfÃ¥ngning och biologisk mÃ¥ngfald – i en nära framtid ska kunna föda 50% mer människor än idag. Den goda nyheten som förmedlades är att det gÃ¥r att göra det utan ytterligare avskogning. Men inte utan förändringar.
Idag upptas c:a 5 miljarder hektar av odlingsmark och betesmark för livsmedelsproduktion. Av dessa är 1,5 miljarder ha odlingsmark och 3,5 miljarder ha betesmark. Med användning denna befintliga yta kan vi idag (med förbättrad och mer rättvis fördelning) försörja 6 miljarder människor med ett genomsnittligt dagligt kaloriintag på 2.000 kalorier.
När vi blir 9 miljarder människor räcker det med samma yta – men bara om vi förändrar sammansättningen av kaloriintaget och därmed fördelningen mellan odlings- och betesmark. Kalorier frÃ¥n kött kräver betydligt mer yta än kalorier frÃ¥n odling av vegetabilier. Dagens genomsnittliga kaloriintag kommer till 35% frÃ¥n kött – som tar 70% av tillgänglig markyta. Om vi lyckas gÃ¥ ner till 20% av dagligt intag frÃ¥n kött, lösgörs mer yta för odlingsmark. DÃ¥ räcker befintliga ytor till att försörja 9 miljarder människor. Nu ska det pÃ¥pekas att 35% är ett snitt där vi i västvärlden ligger skyhögt över exempelvis en genomsnittlig indier.
Dessa beräkningar manar onekligen till eftertanke kring vår köttkonsumtion.
Ett inspel frÃ¥n en deltagare handlade om en alternativ och kontroversiell lösning pÃ¥ framtida matkris. Deltagaren frÃ¥gade församlingen hur mÃ¥nga människor som skulle befolka Jorden Ã¥r 2300 om vi idag gick över till att varje kvinna i snitt skulle föda 1,85 barn. Efter en del lustiga kommentarer kring ojämnheten i detta tal, gavs svaret: vi skulle vara 2,3 miljarder. Vi har inte kollat upp dessa beräkningar, men med reservation för detta är en reflektion att det kanske skulle kunna ges utrymme för en avrundning till 2 hela barn per kvinna…..
På denna idé om barnbegränsningslösning på matkrisen följde naturligtvis invändningar. Bland annat avseende vilka konsekvenser detta skulle få exempelvis för människor i fattiga jordbruksbygder och dessutom frågetecken kring hur en 1,85- eller 2-barnspolitik skulle kunna förverkligas. Hur som helst var det en het och intressant diskussion.
Det blev inte så mycket snack om klimatkrisen (inga klimatförnekare på plats), men däremot togs andra frågor upp. Som att det viktigaste för långsiktigt förbättrade förhållanden i utvecklingsländer är utbildning för kvinnor och möjligheter till microkrediter.
Åhörande
Fredrik W.
